fredag 2 oktober 2009

Hej!

Såg, så här en månad i efterhand, kommentaren på mitt föregående inlägg. Sommaren är faktiskt slut! Bloggen borde leva igen. Blir lite sugen, faktiskt!

Jag skulle vilja kunna skriva lite intressanta saker här i bloggen. Jag är inte så intressant, så egentligen menar jag väl intressanta kommentarer eller analyser på omvärlden. Kanske lite musik etc. Problemet är att jag inte har brytt mig ett smack om sådant i några månader. Jag har bara hållt på med mottagning på KTH, sedan varit i Rom, och senaste veckan pluggat.

Nu börjar jag dock komma i fas igen!

Konserter:
Jag såg Florence Valentin gratis på kåren, vilket var helt fantastiskt. Har också varit på Club Killers. Det är allt.

Skivor:
Har köpt LWs senaste. Låter ganska annorlunda. Blev glad och förvånad. Gillar "Jag fattar alltihop" och "Fribiljett till himlen" och "Berätta hur du gör".

Rom:
Rom var sjukt häftigt. Jag och Lina var där. Vatikanen, Colusseum, Pantheon. Hur coolt som helst. Stalltips: Ta guidade turer på Vatikanen och Colusseum. Det gjorde jag och Lina. Värt varenda öre! Sedan hade vi det sjukt mysigt där vi bodde, i Trastevere! God mat och vin!

Jag gillade Skavlan när Jay Z, Schyffert och Anna Anka var där. Mest för att Jay Z var så skön. Det är befriande med sådana coolingar som blir 40 och kan sitta i ett fredagsprogram och vara sköna, släppa all coolhet. Schyffert var smart och levererade små kommentarer om Anna Anka, och slapp på så sätt att ta en riktig diskussion. Han beskrev sin roll i Killinggänget som: "Robert Gustafsson är en haj. Jag är en lite sugfisk (eller vad det heter) som sitter fast på hajen. Rakt av stulet från Sissela Kyle som sa det under ett avsnitt av "Roast på Berns" Hon sa också att Erik Haag var en liten parasit som lever i tarmarna på den sugfisk som är Henrik Schyffert. Kul! Hon ägde alla andra, vilket förvånade mig.

Nu ska jag plugga!

tisdag 14 juli 2009

Sommarlov för loggen!

Hej!
Som ni märkt har loggen tagit sommarlov. Några nedslag i mitt liv senaste tiden:

* Fyra veckor på Elboa, IVT avklarade. Blev ganska smärtfritt. Tre fyradagarsveckor och en del kompledigt för att korta ner dagarna. Man får inte jobba ihjäl sig. Pengarna rullar in i alla fall!

* Midsommar firade jag och Lina i Sthlms skärgård. Jakob och Anna tog med oss på segelbåt! Det var fantastiskt!

* Konsert med M.Ward på Debaser. Jävlar vad den killen är musikaliskt. Det var storslaget.

* En helg på Linas lantställe i Horndal. Vi fick en aborre på över kilot. En bra lunch! Det var grymt väder och idylliskt ställe.

* Lina har varit i Småland. Vi har varit i Gränna, Jönköping, Torpön, Hästhagen etc. Det har varit kul!

Nu är jag tillbaka i Sthlm. Känns bra det med!

onsdag 3 juni 2009

Sommar!

Hej!
Det var en cool söndag. Zlatan plockar hem skytteligan, Franzen avgjorde första finalmatchen i Stanley Cup, den där Svanstedt plockade hem Elitloppet och Söderling spöade Nadal. Söderling spöade Nadal. På Roland Garros. I Franska Öppna. Tänk om man hade satt en tusenlapp på den innan matchen.

I Onsdags skrev jag sista tentan. Eller sista ordinarie tentan, snarare. På kvällen var det tentapub och champions leauge. Kul! På torsdagen drog vi ut till Osqvik på värmdö. Bastade, badade och hade kul. På fredagen kom det 30 personer till. Ännu mera bastu och ännu mera kul. Lördagen ägnade jag åt sömn och Lina. Det var stockholm maraton. Vi såg ett mopedgäng, med typ 100 mopedister. De var säkert femton allihopa. De var sjukt häftiga iaf.

I Söndags var jag och Lina på skansen! Jag vet inte om jag har varit där förut, kanske är det så. Mor kanske har koll på det. Det var iaf sjukt varmt och väldigt mysigt. I måndags åkte vi till Norrtälje, till Ivars lantställe. Ännu mera bastu och bad. Det var finfint väder. Trevligt!

Igår tog jag det lugnt. Idag ska jag in till skolan en sväng!

Lina!

lördag 23 maj 2009

Vad som hänt!

Har ju egentligen inte berättat vad jag sysslat med på sistone!

Mest har jag tentapluggat. Men även:

*Varit på naturhistoriska. Valar är coola.
*Mexicofest hos Lina. Historiskt kul. Corona, tequila, guacemole (skit i stavning) och massa fulla och glada kamrater.
*Sett Eldkvarn i Högalidskyrkan. Bra akustik där. Sen en öl på Söders Hjärta. Dick och jag mötte upp Alex, och vi drog till Retro och drack lite öl. Trevligt.
*Sett änglar och demoner på bio
*Varit på tacobar med Lina, Brykt och Ivar. Drog sen till Dovas och sedan till Retro.
*Varit med Lina.

Nu är det snart tenta igen. Ikväll blir det några öl. Jag mår bra. Hejdå.

fredag 22 maj 2009

Rätt ska vara rätt!

Från Klaraberg till dig. Moneybrother. På albumet Pengabrorsan. Enligt konvolutet heter orginallåten A Fool in love och artisten är Otis Clay. Love Antell i Florence Valentin översatte den och de släppte en singel. Moneybrother gjorde en cover på deras cover.

Så långt allt bra. Förutom att orginallåten är helt jävla omöjlig att hitta. Efter lite lurkande på nätet har jag kommit fram till följande:

Från Klaraberg till dig är en coverOtis Clay. Men låten heter That's how it is (When you're in love). Och den är förbannat bra. Jag är ganska säker på att min sak här. Moneybrother sjunger:

Kan nån ge mig en hand, och slå lite vett i mig
Öppna mina ögon, så jag kan se igen

För allt är så svart, när jag släcker på natten
och jag gråter så lätt, när låtarna går i moll
de kanske är lätt för dig, att skratta åt mig, men
jag kan inte hjälpa det
jag kan inte hjälpa det

Otis sjunger (Och han gör det förbannat bra):

Please somebody, take your hand
and slap some sense in me
Open my eyes, cause i'm to blind to see
I've got this woman
she's messing my mind around
she knows that i love her
but still she's trying to put me down
i know i'm just a fool
someone she can use
but i can't help myself
oh, no, i can't help myself

Så: Från Klaraberg till dig - That's how it is (When you're in love)

Bra

torsdag 21 maj 2009

Som det kan va!

Senaste tiden har varit bra. Känns som om det gått ett år på tre veckor.

Jag skulle kunna varit med i en trissreklam. Ni vet. "Plötsligt händer det". (Det kanske inte är triss?) Skitsamma. Men det händer nu.

På tal om "plötsligt händer det". Lennart Persson gick bort i måndags. På tok för ung. Det är sorligt, det svider lite i hjärtat. Jag hade nog stor respekt för honom. Kommer ihåg när jag lånade "Sånger om kärlek" av gubben Bergman och sträckläste den. Eller alla retro-artiklar i Sonic, för den delen. Det var nästan som att man kände Lennart. Fan, är lite avundsjuk på Dick som fick chansen att skaka tass med honom för några år sedan.

http://www.sonicmagazine.com/index.php?option=com_content&task=view&id=3215&Itemid=117

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2922395.svd

http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article432738/Lasarna-minns-Lennart-Persson.html

Adjö!

tisdag 5 maj 2009

Hej!

Snabb sammanfattning av senaste tiden!

Torsdag, Valborg. Lunch med Kalle, åt ärtsoppa och pannkakor på restaurang Elektronika. Sen skolan, sedan öl på Syster och Bror under eftermiddagen. Hamburgare hos Lina, följt av konsert på Rival med Olle Ljungström. Bra. Sedan fest i gamla stan. BRA!

Fredag. Bakfulla. McDonalds, allihopa. Sedan Naturhistoriska. Trevligt att traska omkring några timmar när man är bakfull. Sedan Cosmonova, häftigt. Sen åkte jag hem, glömde att hoppa av bussen vid St. Eriksplan. Åkte till Fridhemsplan och gick till Karlberg. Sedan glömde jag hoppa av tåget i Jakan, åkte till Kallhäll. Fick åka tillbaka. Jag måste ha haft tankarna nån annanstans.

Lördag och Söndag i Akalla. Måndag vin och folköl med Henkosarna och Lina. Tisdag var det igår. Idag är det onsdag.

Jag pratade precis med min Mor, det var på tiden.

Förlåt Slaktarn för att jag är kass och inte tar mig till Kramfors. Jag är dålig.

Nu äter jag kyckling!

När hösten kommer och tiden gått för fort
När allt känns på rutin och redan gjort
Då ska jag samla min krafter, och göra nånting stort
För dig, För dig, För dig!



Bye!

tisdag 28 april 2009

Jag kan inte hjälpa det, jag kan inte hjälpa det.

Snart är det Navy CIS. Världens bästa TV-serie. Det enda som kan få min hjärna att inta någon form av standby-läge. Man behöver inte tänka något i en timme. Som värsta grymma psykologen!

torsdag 23 april 2009

Hej!
Jag sov länge idag! Traskade hemåt vid halv fyra inatt, längs Odengatan. Eller mot nattbussen snarare. Det var ett suspekt klientel som var ute och rörde sig. Medelåldersfolk som drack kaffe och surfade på seven eleven. Ett gäng grabbar som spelade fotboll i Vasaparken. Klockan 03.22 en onsdagsnatt. Fascinerande. Och konstigt.

Ingen skola idag, jag orkar inte. Jag ska simma!
Snart ska jag se Olle Ljungström. Den 30 april!

jag kan leka med mitt namn
jag kan låtsas att jag är i en famn
jag kan suga bittert, ändå ler jag ibland
giftet går ej ur
jag undrar hur gör djur

man går en stund på jorden
vankar fram
en stund på jorden
men jag är och förblir
en förgiftad man

jag kan cykla bak och fram
och ta vem som helst i hamn
om nån närmar och berör
var noga med vad du gör

man går en stund på jorden
vankar fram
en stund på jorden
men jag är och förbli
en förgiftad man

måndag 13 april 2009

Moneybrother, den jäveln!

Det slog mig imorse, när han var på nyhetsmorgon. Han körde nya låten "We die only once". Refrängen går
We die only once, and for such a long time
Det är väl Moliére som har sagt de där, eller skrivit kanske. Vad vet jag. I vilket fall, ni kanske har sett filmen "A love song for Bobby Long", med Scarlett och Travolta. Där springer de runt och drar citat i tid och otid, bland annat just det här från Moliére. Filmen gick f.ö. på Svt i helgen.

Poängen är att första gången jag såg den där filmen slog det mig att det skulle vara en grym rad att ha i en låt. Eftersom min popkarriär ligger nere så har det ju aldrig blivit av. Nu hann Moneybrother före, och för det hatar jag honom lite.

Jag brände alla mina pengar förra veckan, kläder, öl och kläder. Är pank, men glad ändå. Det är ju vår. Varför inte passa på att vara glad!

Jesus etc. (lyssnar jag på nu)

måndag 6 april 2009

Lycka

Att få loss ett helt, obrutet, salladsblad från en salladskål. Lycka. Det är de små sakerna som gör det.

Nu ska jag äta bullens pilsnerkorv!

söndag 5 april 2009

Only love is all maroon

Besökte Tranås i torsdags/fredags. Sprang ihop med Bergman, jävligt trevligt. Borde dricka öl med honom snart.

Det har varit fint väder senaste tiden, vilket ni redan vet förstås. Sånt gör mig glad.

I veckan har jag lov. Jag ska:
Köpa skor
Köpa jacka
Köpa byxor
Köpa t-shirt
Köpa öl
Kolla Kristofer Åström
Kträna

Ska fixa biljetter till Olle Ljungström också. Och M.Ward, eventuellt även till Moneybrother.

Så ser det ut!
Jag är sliten idag!

fredag 27 mars 2009

Friday!

Hoj!
Ryktet säger att det var episka scener som utspelade sig när kamerorna hade slocknat på popcirkus. Håkan och Moneybrother river av "they are bulding walls around us", "jag vet inte vem jag är" och "Kom igen Lena". Den sista trots arrangörens önskemål att avsluta kvällen. Moneybrother passade på att stagediva. Jag sitter mest och bannar mig själv för att jag inte var tillräckligt uppmärksam, och försökte skaffa biljetter när de redan var slut.

Hörde också att Florence Valentin lirade på en svartklubb i onsdags. 40kr inträde, gratis våfflor och öl för 25 spänn. Sånt där uppmuntras. Återigen, man borde varit där. Love Antell börjar blir en riktig jävla proggare. Han har ju även hoppat in i Perssons Pack. Trevligt. Kanske borde testa att lyssna på Florence...

Brykt tipsade mig idag om Per Sinding Larsens blogg, http://blogg.svt.se/psl/. Han lista de 100 bästa rockvitsarna. Det är underhållande. Känn på den här:
- När tror du The Knifes näsa skiva kommer?
- Jag vet inte, men snart hoppas jag
- Nej, jag tror det Dreijer.

En fantastisk video som jag också snappade upp där, har faktiskt aldrig sett den innan. Låten kan man ju:



Det var allt för idag. Nu ska jag till Kalle och dricka öl!

onsdag 25 mars 2009

Tro och Tvivel

Håkan och Moneybrother var på popcirkus ikväll, sånt förgyller alltid tillvaron. Moneybrother är aktuell med ny skiva. Dessutom lanserar han en egen tomatsoppa. Fantastiskt. Det var ett trevligt program, även om jag tröttnar rätt fort på Per Sinding Larsen. Han är så... ja, pretantiös kanske. Jag vet inte. I vilket fall tycker jag det är rörande när Moneybrother, eller Anders kanske jag ska säga, säger att Håkan är Sveriges största poet. Det finns någon fint när en vuxen man, och rockstjärna, säger sånt där till en annan man.

Håkan sjöng Tro och Tvivel, men Kärlek är ett brev skickat tusen gånger var höjdpunkten. Tillbaka till Tro och Tvivel, Håkan lade armen runt Hurricane Gilbert när han sjöng: "Men ändå, Hurricane/när dom skrev om mig i tidningen sa du som det var". Och Hurricane fyllde i: "Glöm det aldrig Håkan/parkbänken är aldrig långt borta". Och sedan båda i kör "Men den gamla goda tiden/kommer aldrig tillbaka". Jag gillar ju helt enkelt sånt där. Det spelar absolut ingen roll att Hurricane sjunger hur falskt som helst. Det är fortfarande rysningar på armarna.

Nog om Popcirkus. Idag slog det mig vilka jävla lustiga föreläsare och övningslärare vi har. Kanske inte ska skriva om de alla, men övningsassen idag var underbar. Han var äldre, av den gamla skolan. Han inledde timmen med att säga: "På mina övningar pratar ni inte. Ni vänder er inte om och viskar till folk, ni säger ingenting. Ni kommer i tid". Sedan fortsatte han med "Nu ska jag repetera lite vad vi gick igenom förra gången, och då lägger ni ner pennorna och lyssnar. Ingen skriver". Det var trevligt med en tyst lektion. Det trillade in några studenter som var sena, då slutade han helt enkelt prata och stirrade sönder dem tills de hade satt sig ner. Han visste utan tvekan vad han sysslade med, det var en bra lektion.

Jag ska inte nörda ner mig fullständigt nu, men det var en jävligt intressant grej vi räknade på under lektionen. Det är sannolikhetslära vi sysslar med. Vi räknade ut hur stor sannolikheten var att minst två av 23 personer var födda samma datum på året. Det visade sig att sannolikheten var runt 50%. Om man betraktar en grupp på 50 personer är det ungefär 99,7 % chans att minst två av dem är födda samma datum. Kollar man på 70 personer är det 99,9% chans. Det är nästan lite förbluffande, kallas tydligen födelsedagsparadoxen. Den matematiska sanningen stämmer inte överens med naiv intuition, som Wikipedia uttrycker det. Å andra sidan byggde det på antagandet att det är lika stor sannolikhet att födas alla dagar på året, vilket förstås inte stämmer. Nio månader efter semestern eller något sånt lär det vara större sannolikhet. Men i vilket fall. Om ni är på en fest med 57 personer kan ni alltså utan tvekan satsa några hundralappar i ett vad på att minst två personer där är födda samma datum. Sannolikheten är större än 99% att ni kammar hem vadet.

Nog för idag!

tisdag 24 mars 2009

Allt det där!

Mitt huvud har varit avslaget idag. Har känt mig ganska håglös, inte hängt med. En dålig dag helt enkelt, dålig humor, trött, sliten, en pungrapport som måste rättas. Framförallt är jag förkyld, vilket irriterar mig oerhört. Jag som precis kommit igång med träningen igen.

Har styrt upp lite musik till bloggen. Skit i spotify, youtube och sådan skit. Lyssna på det som är bra = det jag listar i min spelare.

LO-Wanja verkar ha kört på grund. Hon var på nyhetsmorgon i morse, ja hon är jämt där nuförtiden. Med bonusar och allt vad det är. Den här gången handlade det om ett pensionsavtal som en avgående VD för AMF hade fått. Hon sitter i styrelsen men "kände inte igen sig i avtalet", trots att hon varit med och godkänt det. Jag fick aldrig riktigt kläm på hur hon försökte försvara sig. Det verkar vara en klurig situation, att måla in sig i ett hörn.

Ja, bonusarna i AMF var det väl tjafs om förra veckan. Eller rörliga löner baserat på prestation, hur man nu vill kalla det. Bonusar hade väl iaf delats ut, trots att pengarna minskade för pensionärerna. Wanja försvarade de rörliga lönerna med att de var tvunga att anpassa sig efter marknaden om de ville ha de bästa kapitalplacerarna. Det argumentet köper jag fullt ut. Dessutom minskade kapitalet helt logiskt på grund av finanskrisen, vilket ledde till försämrade pensioner. Men jag undrar vad de här cheferna och kapitalplacerarna måste uppnå för mål för att få ut sin bonus, vad de måste prestera. Det verkar inte vara direkt knutet till hur det går med kapitalet, dvs pensionsspararnas pengar, vilket väl ändå är vad allting gå ut på. Om en finanskris med minskade pensioner som följd inte leder till att bonusar inte delas ut, vad ska då krävas? Om bonusar alltid delas ut kan det väl knappast kallas rörlig lön. Dessutom fattar väl vilken dum idiot som helst att om pensionärerna får mindre pengar, samtidigt som bonusar delas ut kommer det ta hus i helvete. Oavsett hur bra man kan argumentera för de där bonusarna. Rörligt lönesystem kanske är bra, men de borde se över vad som krävs för att bonusar ska delas ut.

Nu har väl iof regeringen svängt om och börjat förbjuda bonusar i statliga företag. Får se hur det går.

Nu ska jag äta fläskpannkaka!

måndag 23 mars 2009

Trondheim tur och retur

Hej!
Hemma igen från Norge. Det var otroligt trevligt, lite dryg bilresa. Men många trevliga diskussioner.

Elektrosektionens unionsbröder Sct Omega broderskap i Trondheim fyllde 90 år. Det var en storslagen fest. Lördagen började med lite föredrag om Sct Omegas historia. Därefter fick vi chansen att hälsa på handsken. Alla nyantagna måste ta i handsken för att bli med i broderskapet. Vi blev väl hedermedlemmar eller något. Vad är då handsken? Kort och gott en stor jävla långvarande lågfrekvensig smärtsam ström genom handen. Man måste gå ner på knä innan de slutar. Det var inga problem, stå var det sista jag tänkte på i den stunden. Hade tur och fick inga brännblåsor eller så. Men det gjorde rätt ont. Nu ska jag inte överdriva här, det gjorde inte dödsont. Men ont.

Efter detta körde vi lite lok, de äger Norges första växelströmslok. Rälsen är kanske 15 meter lång, så det är mest fram och tillbaka. Kul ändå. Efter detta bytte vi till frack och drog till en förfest. Den var trevlig. Festen var sedan på ett hotell i Trondheim. Det var jävligt trevligt. De sjöng inte så mycket, de gormade däremot en hel del hockeyramsor. Efter fest var det dans. Det var lite konstigt. Det visade sig att Norrbaggarna dansar bugg i princip varje gång de har fest. Vilket förstås innebär att de är sjukt grymma. Det var som nån jävla let's dance där på golvet. Vi svenskar fick prestationsångest, men jag dansade lite ändå.

Nåja, vi rökte cigariller, snackade skit, drog på efterfest, stal en vägskylt, drack bäsk, pratade skit och gick hem på morgonkvisten. Sov några timmar och åkte sedan tillbaka mot Sverige.

Norge är för övrigt ett dyrt land. Ett mycket dyrt land. Förstår att de åker till Sverige och shoppar loss.

Ohoj!

torsdag 19 mars 2009

onsdag 18 mars 2009

Fiskpinnar

Meningslösheten kom som en våg över mig när jag for hem från KTH idag. Det är inte mycket som är meningsfullt, mest tidsfördriv. Som den här bloggen, exempelvis. Det är mest ordande om ingenting alls. Sällan några intressanta reflektioner eller betraktelser. Mest rensa-huvudet-skrivning. Det är inte riktigt så att jag är likgiltig, jag menar jag har ju koll på omvärlden. Åtminstone den som kretsar runt mig. Haha. Det är i sådana här lägen man skulle ha en Lina och dra in genom näsan. Men det är för dyrt för en student. Man skulle varit rockstjärna!

Paus!

Hahahaa

Hej!
Solen skiner, jag är ganska ledig. Kaffet smakar bra. Vad än bättre är: Jag har lyckats stå ut med mig själv i snart fyra dagar. Bara tränat, lyssnat musik, ätit, klurat och filurat. Lite som rehab efter allt slit. Ska åka inåt stan idag, tror jag. Vi har en lektion, jag känner faktiskt för att gå på den.

På fredag ska vi bila till Trondheim, det ska bli fantastiskt kul. Det är årsfest på universitetet för deras elektrosektion. Jag är dock lite nojig för en jävla elhandske som de har. Man måste tydligen skaka hand med den. Det är enligt vad jag hört allt annat än behagligt. Jag funderar på mina metallskenor i armen. Äh, jag är inte så nojig. Jag menar vad är det värsta som kan hända, att amputera armen.

Jag måste kila nu, för jag ska... jag ska inte göra någonting alls!

tisdag 17 mars 2009

Välmående.

Hej!
Igår simmade jag, och tränade. Idag simmade jag 30 längder, och jag tränade. Fattar ni va bra. Lägg på lite bastu och sådär så förstår ni att jag mår bra.

Jag är jävligt irriterad på folk med simglasögon. Alltså, Jakob hade en teori angående hjälmbärande i skidbacken. Om man väljer att ha hjälm på sig faller man in under en av följande kategorier: Jävligt dålig eller Asgrym. Vilket innebär att om du väljer att ha hjälm, och inte är Anja Pärson-bra så faller du automatiskt in i kass-kategorin. Samma resonemang går att föra över på simglasögon. Folk med simglasögon måste vara sjukt grymma på att simma, annars faller de in i den dåliga kategorin. Det var ett gäng sådana som simmade. De crawlade runt som om de vore Lars Frölander, men det enda de åstadkom var att skvätta omkring sig som ett hjälplöst barn. Ja va fan, det är likadant i gymet. Om man har sådana där löjliga träningshandskar. Jag, menar är du inte sjukt stor och vältränad så blir du patetisk med de där handskarna. Man måste göra medvetna val. Fan tänk efter före idioter.

Jag är så FRUKTANSVÄRT olycklig nu. Och så fruktanvärt lycklig.
Sa Olle Ljungström i dokumentären. Det där är knepigt tycker jag. Att inget är speciellt svart och vitt. Ibland är det jävligt befriande att bara se allting svart och vitt. Som här:



Det är liksom bara rent förakt, låten igenom. Det är fantastiskt.

söndag 15 mars 2009

Lera

Tentor slut - skönt. Kunde sova ut idag, utan att bry mig om någonting.
Igår var det tentapub, hade nästan glömt hur tråkigt det är. Sektionens band, med Hank förstås, hade sin första spelning, vilket räddade kvällen. Det var sjukt kul. Slaktarn hängde på också, vilket också va sjukt kul.

Vi blev ganska dyng, traskade för att möta Slaktarns polers. Fick syn på kullen vid obseratiorelunden och fick för oss att klättra upp för branten och nudda statyn. Ja, det var omöjligt insåg vi ganska snart. Jag skulle vända och ta mig ner vilket också visade sig vara omöjligt. Jag ramalade och gled på byxorna hela vägen ner. Det var kul, men jag blev oerhört lerig. Sen kom vi inte in på Ace, vilket inte gjorde mig något eftersom jag var sjukt trött.

Nu ska jag ta det lugnt en fyra dagar och inte visa mig så mycket bland folk. Ska bli skönt.

fredag 6 mars 2009

Ett inlägg utan logik och ordning.

Jag har ingen riktigt tydlig bild av vad det här inlägget ska vara. När jag sitter på tåget hem brukar jag skriva ett blogginlägg i huvudet, måla med den stora penseln. Inte idag. Jag är grovt fascinerad av Olle Ljungström för tillfället, vilket ni lär få lida av. Sluta läsa, det är mitt tips. Jag mår bra, f.ö., men jag är trött och virrig. Jag kanske citerar massa låtar, bara för att jag vill och för att jag gillar texterna. Jag är inte deppig. Jag har inte ont någonstans. Jag sköter min kost och min hygien, även om träningen kan bli bättre. Men det sagt:


Ibland är det som om man inte riktigt är tillfreds. Det stör mig ohyggligt mycket, jag brukar vara bra på det där. Jag undrar vad jag letar efter, vad som kan göra mig nöjd. Ingenting förmodligen. Vilket väl, i sin tur, betyder att det är jag som måste sluta leta.

I skit och i sörja
tar livet sin början
om man är kär i misär
i sprit och i finkel
i helt vriden vinkel
blev vilsen blick
doften jag kände
var hennes
allt som sen hände
kan ej nämnas
eller glömmas
det var väl för väl
för nu är det jag som är kung


Jag höjer alltid blicken, tittar en bit framför mig. Gör planer. Jag menar långt framför mig, min vardag är snarare kaos. Jag tror jag gillar det, att ha en bild. Att, som innan, måla med den stora penseln, måla de närmsta åren. Det där funkar förstås sjukt bra om man har hopp. Om allt känns hopplöst tenderar den där bilden att bli suddig, svårtolkad. Vilket späder på den där hopplösheten. Ibland behövs bara nåt litet, åt båda hållen. Idag är bilden suddig, igår var det klar.

Jag tittar framåt
vägen där
genom ångor av bensin
asfalten kokar
under hjulen
en högre växel
är min medicin
träd blir till skogar
stenar till berg
oljan rinner i varje ven
jag närmar mig målet
som just åkt ifrån
som jag varken kan leva
med eller utan

Såg en dokumentär om Olle Ljungström häromnatten. Han verkar vara ganska trasig. Tungt missbruk. Men inte helt förstörd. Jag gillar ju sånt där. När jag ser honom sänka en vinare rakt ur flaskan känns det inte alls patetiskt. Det känns tungt. Inser att det skulle kännas rätt patetiskt att göra det själv. Men det där väcker mitt intresse. Inte att jag fascineras av missbruk, vilket jag i och för sig gör. Snarare att jag vill höra vad han har att säga. Det känns viktigt att lyssna på honom. Jag är inte intresserad av att lyssna på lyckliga människor, jag menar, vem som helst fixar att vara lycklig. Jag vill höra hur det är på botten, eller i de där trakterna. När man träffar botten, eller kanske ser botten, behöver man de där orden. Han levererade det bästa citat jag hört apråpå att han skulle in på behandlingshem; "Jag ska avlasta min kropp och bli …  ett med naturen. Det är typiskt mig. Att förmultna."

Vi har följt varann en stund
du är min allra bästa kund
jag brukar leka med ditt namn
jag finns i din bok och du i min famn
och jag vet att du är där
fast du igentligen borde va här
som man bäddar får man ligga
man kan älska trots att världen är som den är
man kan börja
man kan sluta
sluta världen i ett slag

Han sa i nån intervju att han blir misstänksam när han ser människor som verkar lyckliga. Man skulle väl kunna tolka misstänksam som avundsjuk här, men jag förstår hur han menar. Det är ungefär som när man betraktade kristna skolgruppen under gymnasiet. De sprang omkring i stora klasar, minst 10-15 stycken, aldrig färre. Satte upp lappar på skåpen med ord som "Du är älskad", "Du är omtyckt" etc. De verkade oerhört lyckliga. Det fanns inga problem. De fnissade aldrig, de skrattade högt. Det där gjorde mig oerhört misstänksam.

Du lägger handen på min panna
Formar ord som exploderar
Men orden tillhör någon annan
Som är någon annanstans
En lycklig man
Det är sånt som bara händer mig
Det är sånt som bara händer mig
Jag var så nära
En liten stund
Det är sånt som bara händer mig

Ni som använder Spotify, in och lyssna. Det mesta finns. Det är bra. Carolin Af Ugglas make brukar tydligen kompa honom, har glömt hans namn. Vid något tillfälle i dokumentären var han med i hennes fantastiska kör. De sjöng en av hans låtar, "Som du". Fantastiskt. Om jag hade varit en sån som kan gråta skulle jag gråtit som ett barn. Va fan, Svt lägger väl upp allt på nätet i dessa dagar, in och kolla på dokumentären också.

Du sa vi hade aldrig riktigt tid att leka
Det är väl det enda jag kan hålla med om
Du visste att min stolthet skulle vika
samma sekund du tog min hand
Du låter första plagget falla
Du låter andra plagget falla
Du låter tredje plagget falla
Inte långt kvar nu, bara jag och du
......och så himlen
Bara himlen ser på
Bara himlen ser på

Det här är ett saftigt inlägg. Så går det när man inte planerar. Men jag är, som sagt, lite besatt av Olle Ljungström ikväll. Jävligt dåligt att citera så mycket skit utan att skriva vilka låtar. I tur och ordning: nu är det jag som är kung/med eller utan/som man bäddar får man ligga/de är sånt som bara händer mig/bara himlen ser på.

Jag blev också oerhört fascinerad av att han skriver låtarna på plats i studion. Lät orden komma på något sätt. Jag har aldrig riktigt trott på det där, det gör mig också misstänksam.

Du var min första stjärna
och du sa som det va
om nånting i pudelns kärna
du hade allt jag ville ha
För jag ville va som du
jag ville va som du
jag ville va som du
och göra allting du kunde
Jag ville va som du
Du lät mig leka lite stor
känna hur det känns
och du var som en bror
fick allt att stämma överens
Jag ville va som du
jag ville va som du
se ut som du

Det är ju fantastiska texter. Jag är såld.

Ett jävla gay-inlägg. Jag vet. Det blir så ibland, man kan inte vara cool jämt.

torsdag 26 februari 2009

Gnäll och skäll

Hej!
Stockholm visar sin fulaste sida - Blask och blask. Snön får aldrig ligga här. Jag är överöst i skolarbete. Två labbrapporter ska bli klara, en inlämningsuppgift till måndag och tre tentor som närmar sig med stormsteg. Dryga veckan kvar tills de börjar, tre tentor på en vecka.

Har ägnat dagen åt rapportskrivning, vilket är oerhört tråkig. Laborationerna var värdelösa och urtrista. Gick mest ut på att sitta och kolla på en klocka och en våg. Och Microsoft Word ollar mig i pannan gång på gång. Killen som gjorde det programmet borde ha en ståplats i nybroviken. Med nästippen ovanför ytan, så han får en kallsup av varje liten svallvåg. När man försöker tabba, eller flytta en bild, eller ändra ett indrag, eller skriva ett jävla ord så behagar det jävla skitprogrammet att anta massa saker. "Jaha, killen vill ha en lista, det fixar jag". "Jasså, du vill lägga bilden där, då kastar jag om alla jävla ord och formateringar du har gjort". "Jaha du vill ha en linje där, det innebär att du vill ha linjer överallt". Autoformat är världens sämsta uppfinning. Hela Word är som en shuffle-knapp som kastar om allting lite som det vill.

Jag gör härmed ett löfte; Att under sommaren lära mig programmera lite mer LaTex så jag aldrig någonsin behöver använda Word igen. Jag lovar att hålla det. Det ska bli så skönt.

Till råga på allt så finns inte photoshop i skolans datorer, utan ett litet skitprogram som heter PAINT.NET. Och ja, det är precis så dåligt som namnet antyder. Varje lite illustration jag skulle göra ledde till att PAINT.NET våldtog mig. Att inget ska vara enkelt här i livet.

Råkade slå över en snabbis på melodifestivalen i lördags, innan Slaktarn och jag skulle dricka öl. Fick givetvis se EMD. Jag känner att jag skulle kunna göra ett långt utlägg om hur mycket jag hatar skiten, men det känns inte så nytt. Jag väljer att illustrera min åsikt i bilder.


Håkan Hellström

EMD

Slutligen: Brynäs har säkrat slutspelsplatsen.

Hejdå då!

fredag 20 februari 2009

Cafeeet

03.18 Natt Fredag-Lördag
Yo!
Idag är det fredag. Nej lördag. Jag somnade på tåget hem nyss, vaknade i Kungsängen, blev arg. Insåg att ett tåg tillbaka skulle komma som en skänk från ovan, blev glad igen. En god trerätters på restaurangen Fem små hus i Gamla stan inledde kvällen. I princip. Därefter Cafe Opera. Det var Cosmopolitan och Champange, öl och öl. Bra grejer. Konstigt ställe. En jävla massa 45-55 taggare med för mycket pengar över. Inget synbart dansgolv och jävligt hög musik. Jag skålade sönder ett ölglas. Det kom fram fyra tjejer, alltså vid olika tillfällen, och frågade mig vad vi var för några (eftersom vi alla hade samma t-shirt). Jag ljög och sa att vi var en teatergrupp. Sen träffade jag ett par britter från Manchester. En av tjejerna där frågade direkt; Är ni från KTH? imponerande för helvete. Hon hade nån polare etc. på KTH. Slutsats för kvällen: Café Opera suger förutom dricka och sällskap som var bra bättre och bäst. Sov inte på pendeltåg. Gå och lägg dig. Skit i Caféet. Bläääääääääääääääääääehasdwagft.

torsdag 19 februari 2009

Chipp

Ja-ha!

Har labbat idag, det sög otroligt mycket. Laser och flytande kväve låter spännande. Det är inte spännande, tro mig. Kanske om man får leka och slippa förstå.

Egentligen känner jag att jag borde fylla detta inlägg med någon form av substans, men jag har helt enkelt inte tid. Innebandy går före.

Jag har så otroligt mycket låtar i huvudet, förstås. Rader att citera. Det finns så många av dem när det kommer till sådana här saker. Men ingen tycks riktigt passa min sinnesstämning. Det är väl en anledning till att skriva egen musik. Kanske. Det är alltid något man stör sig på i de där låtarna. Det är är för bittert, för självömkande, för olyckligt, för intetsägande, för elakt, för kallt, för hårt, för jävligt etc.

När jag väl skriver här så borde jag förstås anstränga mig lite. Nästa gång tänker jag vara väl förberedd innan jag loggar in på loggen.

Adjö!

söndag 15 februari 2009

bob hund

Det var en jävla skiva igår. Brabra! Nu lyssnar jag på bob hund och väntar på klockan. Jag ska fan ta och se bob hund i år. Det är dags.

Vi har väl aldrig sagt att du skall dit?
Vi har väl aldrig gjort något ont med flit?

Du kan kalla mig för idiot
det har jag ingenting emot
jag är en idiot
mer än så kan ingen...

Vågar du vara rädd står jag på knä
Vågar du vara rädd står jag på knä, om du ber mig
Vi har väl aldrig sagt att du är ful?
Vi har väl alltid skickat kort till jul?

Du kan kalla mig för idiot
det har jag ingenting emot
jag är en idiot
mer än så kan ingen bli

söndag 8 februari 2009

Norrländsk Blues!

Goda nyheter kamrater. The one and only Fudda är på väg till landet igen. Till mörkret och till kylan!

Fick tillbaka albumet Northern Blues med Kristofer Åström & Hidden Truck från Dick för någon vecka sedan. Har givetvis spelat den sönder och samman sedan dess. Det känns nästan som om varje litet ord han sjunger på den skivan skulle kunna komma från mig. Jag tror att jag har en kopia av Kristofer Åströms hjärna, aningen mer matteinriktad än musikaliskt begåvad. Nej, men det är en sjukt bra skiva. All lovers hell, Defender, You don't know how good you are och kanske framförallt Connected. För att inte tala om How can you live with yourself?. Den skulle man kunna tillägna Slukarn, hörrni. Jaja, det finns nog på ljudröret om ni är intresserade.

Klart och Slut

fredag 6 februari 2009

Chipp!

Var på Grundutbildningsinternat i veckan. Förutom lunch, fika, fika, fika, middag, vin, öl, skitsnack med proffessorer, hotellrum, hotellfrukost, fika, fika, lunch och fika så var det ganska intressant. Framförallt när betyg, fusk och plagiat diskuterades. Kanske framförallt lärarens ansvar när det gäller fusk och plagiat. Hur läraren formulerar uppgifter och förmedlar instruktioner. Det var intressant, orkar dock inte skriva om det idag.

Roligaste händelserna var på frukosten när högsta hönset berättade att han spelat lite World of Warcraft innan han gick och la sig, efter mat och öl kvällen innan. En oerhörd skräll. Han har barnasinnet kvar.

Också kul när de pratade om hur studenter lurade urkund genom att sätta citationstecken i början och slutet av sitt arbete. Urkund ignorerar (ignorerade?) text inom citationstecken. Dessa gjordes sedan i punktstorlek 3 och vita för att undvika upptäckt. Tror väl inte det funkar längre, men lite listigt var det. Lite som en kapplöpning mellan fuskande studenter och medel för att sätta dit dem.

Winnerbäck var hos Skavlan ikväll. Han var ovanligt stilig. För att vara LW. Jag får lite stunder när jag får lust att dra på hans gamla skivor.

Jag dricker glögg med balkongdörrn öppen inatt,
jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt,
och suga liv ur din halspulsåder

Tjo!

måndag 2 februari 2009

Blomstermåla bil och motorverkstad

Fick inga bullar av DJ CokeLine i lördags, det bör nämnas. Stor besvikelse. På tal om Coke så är det utan tvekan dags för lite snöyra över spegeln i Sundbyberg snart igen, eller vad säger du Dick?

Skulle kunna tänka mig att det är dags för Stabbed in the Knees att börja samarbeta med Kleerup. Dels kan SITK med sin cred hjälpa upp killen på fötter, och dels kanske han har lite nya inputs på numera klassiska låtar som "Heroin" och "High Times". Någon form av remix 7" är en idé. Det handlar väl mest att låta kreativiteten flöda. Jag har lite nya idéer på en låt som ska heta "Kemisk glädje". En liten stöld från Percy Tårar, givetvis. Kan bli en ny kanal för SITK, med texter på svenska. Tänk lite Hello Saferide vs. Säkert.

Jag tyckte f.ö. synd om Feddan igår. Klart grabben ska vinna.

Träffade en pratsjuk dam på bussen idag. Hon hade fotat nåt jävla träd vid Stockholms Universitet. Det pratade hon länge och engagerat om. Sedan kom hon in på geologi och stenar, och där tappade hon mig. Tur att jag skulle av bussen...

Tillbaka till köttfärsen

fredag 30 januari 2009

Onsdag

Kronologisk ordning är överskattad. Nu är jag mätt på en pastasallad från Bullens, och jag måste förstås säga någonting om onsdagen. Min morgon idag spenderade jag i tvättstugan. Som en följd av min dåliga dag igår hann jag givetvis inte ner innan tvättstugan låstes igår, och kom därför inte åt mig tvätt. Fick snällt gå ner med min kaffekopp och korsord vid 06.50 i morse och vänta på gubben som hade bokat. Han behagade dyka upp runt 07.20. Då kom jag åt min tvätt. Det måste vara en jävla powerpointingenjör som har designat tvättbokningssystem, på riktigt. Han borde få fötterna i två hinkar cement och en ståplats vid Nybrokajen.

Onsdag. Bergman, Beinö, Storm och Wressel anlände till Sthlm. Färden gick till Soldaten Svejk på Östgötagatan, ett tjeckiskt ställe med trevlig, rejäl, mat. Dessutom, förstås, mycket god öl. Drack på rätt bra där, blev nån pepparkakssnaps också. När vi satt där i den lilla lokalen så kom plötsligt Stellan Skarsgård in och satte sig vid bordet bredvid. Det finns ingen större svensk. Kanske Peter Stormare. Kanske Mats Sundin. Men Stellan alltså. Kvällen var ju redan räddad, oavsett kvaliten på Oasis gig. Stellan åt skummet från sin öl med en sked. Kanske borde börja med det.

Konserten var okej, två-tre plus i min värld. De gjorde vad jag förväntade mig av dem. Avslutningen med Wonderwall, Supersonic, Don't look back in anger, Champange Supernova och I am the Walrus går ju inte att motstå, trots allt. Förstår inte hur Markus Larsson i bladet kunde ge dem ett minus. Jag menar vad förväntar han sig? Att det skulle vara samma band som för tio år sedan? De är ju på dekis för fan, och klart som korvspad att det inte är samma band. Nåja kvällen fortsatte mot Kvarnen sedan. Summa summarum en mycket trevlig kväll. Jag mådde dock ovanligt dåligt på torsdagsmorgonen, men de berodde nog på snapsen. Tack Gubben B, Beinö och Stellan för en bra afton.

Nu ska jag öppna mina böcker en stund. Sedan blir det en liten vänta till systämet för ett par öl och vidare till Dick för lite mat!
Tjo!

torsdag 29 januari 2009

!

Jag hörde trummorna (I mitt huvud)...

Kan eventuellt, kanske, definitivt, bli ett virrigt inlägg idag.

Allting man funderar på låter bättre i huvudet än när man försöker formulera det.
Jag blir rätt trött på mig själv ibland. Jag önskar som vanligt att jag var lite mer omedveten. Eller likgiltig kanske. Likgiltig är nog inte bra, i och för sig.

Jag är inte dum, det är ett som är säkert.

Jag gillar inte att känna mig underlägsen. Observera "känna mig" och inte "vara". Det är en jävla skillnad.

Alltså grunden till all smörja jag producerar här nu är många saker. Kanske mest för att jag hade en dålig dag igår. SL berättade det för mig snällt och vänligt genom att stänga tågdörrarna framför näsan på mig på morgonen. Äsch, jag var bakfull, det är väl priset man får betala. (Det var desto roligare i onsdags, då träffade jag Stellan Skarsgård) Nåväl, jag var rätt trött på det mesta. Studier, mat, sömn, tvätt, tåg och mig själv var jag trött på. Man skulle mönstra en båt.

Idag blir en bra dag. Det är bara att bestämma sig liksom, och det gjorde jag redan igår!

Fan, har ni nån gång känt att man bara skulle kunna dra iväg, och det vore som om man inte existerat i någons liv? På något sätt tycker jag att det både är en bekväm och en läskig tanke.

Haha, det blev som ett pussel det här inlägget. Eller snarare ett sudoko, som inte går att lösa. Ingen röd tråd och inget vettigt. Men jag publicerar det ändå, även att det låter bättre i huvudet. För i dag blir en bra dag, som de flesta dagar. Nästan alla. Om det är någon som får för sig att jag är en deppig jävel, så kan ni glömma det. De är bara mindre viktigt att skriva av sig när man har bra dagar.

Haha, jag kom just på att jag utgår från att någon läser den här bloggen, eller kanske snarare att någon bryr sig. För guds skull, bemöda er inte med det. Det är ju bara fredagsmorgonssmörja!!

Dags att röra på sig!

Jag hörde vad demonerna sa...

måndag 26 januari 2009

AB Stockholmshem

Jo, jag lyssnar på Peggy Lejonhjärta. Det var längesedan. Lyssnade på Chocolate Genius innan, det var också ett tag sedan. Egentligen borde jag väl lyssna på Oasis, eftersom jag ska se dem på onsdag. Konserten skiter jag i, men kul att träffa Beinö och Bergman.

Jag har ätit Stuvade makaroner och stekt falukorv, och det är i princip allt jag känner att jag har att delge här i loggboken idag. Så kan det vara ibland.

Adjöken

måndag 19 januari 2009

Diskmaskin

Vi har en fungerande diskmaskin. Mest tack vara mitt hemmapillande med elen, om jag får säga det själv. Det är oerhört tillfredställande att sitta här vid datorn och lyssa på det härliga surrandet. Jag stoppade maskinen full nyss. Det kräver stor noggranhet, så att allt får plats. Matlådor, glas, bestick, tallrikar och kastrull. Underbart!

Jag har gråtit mycket på sistone. Okej, det där var en lögn. Jag har blivit tårögd, snarare. Det enda som framkallar dessa känslor hos mig nuförtiden är sport. Det har varit oerhört mycket sammanfattningar och gamla klipp på sistone. Svt hade ett nytt program med gamla avdankade sportstjärnor. Det var en lång sekvens som sammanfattade Thomas Wassbergs karriär. Mycket gåshud där. En dag var det program om våra tennisgiganter: Borg, Wilander och Edberg. Ännu mera gåshud. De visade även ett program om våra alpina giganter. Ingemar Stenmark, Pernilla Wiberg och Anja. På idrottsgalan var det ett klipp när Zetterberg scorar lite och sedan lyfter Stanley Cup. Och inte att förglömma, ett program om Stefan Holms karriär. Det är underligt att det kan framkalla sådana känslor. Jag var ju inte ens med på t ex Wassbergs tid. Nåja, jag vet att jag inte är ensam om det här fenomenet iaf.

Idag hade jag mycket föreläsningar. Från 8 till 17. På något sätt var det skönt. Jag har hunnit med mycket idag. Jag har spelat bandy, och ätit två middagar. Det är skönt att börja bygga en fungerande vardag igen. En nåt så när fungerande vardag. Hade fyra timmar industriell ekonomi idag. Anders Rosen, min gamla mattelärare skulle sagt att det var skit som "sånna där humanister håller på med". Jag är benägen att hålla med. Det intressanta är att dessa kurser har lite annorlunda föreläsare, inte sällan med rötterna i industrin. Den första gubben gav jag aldrig riktigt en chans. Mest för att han pratade om sånt jag redan visste. Han var civilingenjör och hade jobbat i industrin hela sitt liv, för att avsluta sina sista 10 år som föreläsare.

Den andra killen verkade ha många järn i elden. Han var civilingenjör, hade doktorerat, jobbat på företag, startat företag och jobbat på regeringskansliet, och sedan blivit lärare igen. Han var oerhört duktig. Tyvärr tycker jag inte sånt där är så intressant. Jag och Lina ägnade halva hans föreläsning åt att konstatera att han va gay. Han var så löjlig och verkade tycka han var rolig. Raka motsatsen till de torra professorer vi brukar ha. Jag bestämde mig för att inte köpa hans koncept. Efter en stund insåg jag att hans koncept fungerade. Sen funderade jag en stund. Han var uppenbarligen en jävligt påläst kille, och dessutom erfaren. Det är klart att han vet att han är löjlig. Men det fungerar. Han har helt enkelt lite självdistans, för vår skull. Så enkelt är det ju. Ibland blir jag trött på mig själv. Alltid ska jag utgå från att jag är smartare och coolare än alla.

Jag har i mitt diskmaskinmys och bloggande lyckas: Bränna en kastrull ris, för att sedan konstatera att riset är slut. Då satte jag på pastavatten. Det glömde jag bort. Pappa kom nyss hem. Kastrullen var helt tom på vatten och på gång att börja avge ett rött sken. Så kan det gå.

Klart slut!

fredag 16 januari 2009

Åre!

Panikvaknade idag av att farsan hade triggat brandlarmet. Han hade glömt gjutjärnspannan på plattan. Det luktade illa.

Kom hem klockan fyra inatt, efter tolv timmars resande från Åre. Jag hade oerhört trevligt däruppe. Det var inte alls så svårt att åka skidor, jag gillade det som fan. Det var någon form av frihetskänsla antar jag. Ta liften så högt upp att träden slutar växa. Och sedan susa ner. Grymt kul. Emellertid blev jag sjuk, så ingen åkning på onsdagen och torsdagen.

Det var någon form av studentvecka däruppe, så hela KTH var typ där, vilket var lite sådär. Åre kändes lite som ett mini-Stockholm överhuvudtaget. Det var bara uppe på fjällen det var grymt. När man kom ner mot liften kom det fram nån smilfink: "Tja, vare bra underlag idag? Jo, vi bjuder på våfflor och kaffe här, ska ni inte kika in i tältet och snacka framtid med företagen?"
MEN NEJ FÖR HELVETE. Jag är i Åre för att vara ledig. Jag vill inte gå på nån jävla arbetsmarknadsmässa. Jag vill se naturen. Lämna mig i fred.

Nu ska jag softa ett tag.
Tja

Slaktarn visar sin rätta sida

Slaktarns normala staus är sömn. Så enkelt är de.

fredag 9 januari 2009



Den övre videon är på en sovande kinesiska. Jag tycker det är fascinerande att se när nackmusklerna slappnas av och huvudet åker upp och ner. Fascinerande och fascinerande, roligt snarare. Eftersom mitt sömnbehov är bra mycket mindre än slaktarns så kunde jag studera detta fenomen ofta på tågen. Det kommer mer sovvideos. Den undre videon är från en balkong i Rimini. Slaktarn verkar tro att jag är trubadur. Icke...

torsdag 8 januari 2009

Bristol, hockey i kortbyxor

Det här är från Bristol. Vi hittade en ishall, där Bristol Bulldogs spelade. Mitt i sommaren. Lyckades låna två par skitkassa skridskor och några trasiga klubbor. Sen var de bara ut och åka i kortbyxor...

Slaktarn på topp, Budapest



Det här är en av de bästa filmer som jag tagit. Vi hade varit på nåt stort utomhusställe, typ som en festival. Det var här vi träffade Caius, Mark och Dan, och några fula norskor...

Nice

Okej, ingen kronologisk ordning här. Det här är från Nice. Långtifrån de roligaste videosarna, men jag bestämmer här. Slaktarn tror han tar en bild på den sista videon, och jag står mest där. Men jag var så jävla hunkig så jag lägger ut den ändå.

Tillbaka

Ciao!
Jag är tillbaka i Sthlm.

Igår köpte far en diskmaskin. Fixa de, sa han, och menade att jag skulle dra el och installera skiten. Köket i den här lägenheten är de dummaste i världen, ur elektrisk synpunkt. Får se hur det där går.

Dick var nyss här. Vi tog bilen till Barkaby. Jag köpte en mössa, en bok och en övertröja. Jag fick ett gossedjur. Sedan åt jag lax på Ikea. Bra jävla mat där.

Jag känner att det är dags. Det är dags. Världen är redo för lite vidoeklipp från alla bravader i Europa. Eftersom Kapten står för filmandet så är allt som oftast allas våran stora hjälte i huvudrollen: Slaktarn, Robin, Box. Kärt barn har många namn.

Jag postar väl nån video om dagen! Håll till godo!

Ciao!

fredag 2 januari 2009

Tjing

Hank är i Tranås. Det är kul! Nyår blev bra, ganska lugnt, men inte för lugnt. Rökte en cigarr, drack någon form av mousserande vin. Sen drack jag sprit från Riga, Gammeldansk, Bäsk, öl och vin. En salig blandning.

Sen har vi mest kollat på One Tree Hill. Det är sunkigt, jag vet. Mycket godis och socker. Två säsonger har vi matat igenom. Det är så skönt. Som en jävla verklighetsflykt, haha.

Min syster sa att jag skulle skriva att hon är smart egentligen. Hon tyckte jag framställde henne som lite dum i förra inlägget. Så, min syster är smart! Bra mycket smartare än jag i många avseenden. Lite sötare också, kan jag tänka mig. Svårt att göra en objektiv bedömning där.

Fan, jag skriver ju ingenting av vikt här. Lika bra att jag skiter i det!
Chipp