!

Jag hörde trummorna (I mitt huvud)...

Kan eventuellt, kanske, definitivt, bli ett virrigt inlägg idag.

Allting man funderar på låter bättre i huvudet än när man försöker formulera det.
Jag blir rätt trött på mig själv ibland. Jag önskar som vanligt att jag var lite mer omedveten. Eller likgiltig kanske. Likgiltig är nog inte bra, i och för sig.

Jag är inte dum, det är ett som är säkert.

Jag gillar inte att känna mig underlägsen. Observera "känna mig" och inte "vara". Det är en jävla skillnad.

Alltså grunden till all smörja jag producerar här nu är många saker. Kanske mest för att jag hade en dålig dag igår. SL berättade det för mig snällt och vänligt genom att stänga tågdörrarna framför näsan på mig på morgonen. Äsch, jag var bakfull, det är väl priset man får betala. (Det var desto roligare i onsdags, då träffade jag Stellan Skarsgård) Nåväl, jag var rätt trött på det mesta. Studier, mat, sömn, tvätt, tåg och mig själv var jag trött på. Man skulle mönstra en båt.

Idag blir en bra dag. Det är bara att bestämma sig liksom, och det gjorde jag redan igår!

Fan, har ni nån gång känt att man bara skulle kunna dra iväg, och det vore som om man inte existerat i någons liv? På något sätt tycker jag att det både är en bekväm och en läskig tanke.

Haha, det blev som ett pussel det här inlägget. Eller snarare ett sudoko, som inte går att lösa. Ingen röd tråd och inget vettigt. Men jag publicerar det ändå, även att det låter bättre i huvudet. För i dag blir en bra dag, som de flesta dagar. Nästan alla. Om det är någon som får för sig att jag är en deppig jävel, så kan ni glömma det. De är bara mindre viktigt att skriva av sig när man har bra dagar.

Haha, jag kom just på att jag utgår från att någon läser den här bloggen, eller kanske snarare att någon bryr sig. För guds skull, bemöda er inte med det. Det är ju bara fredagsmorgonssmörja!!

Dags att röra på sig!

Jag hörde vad demonerna sa...