Två saker

Hej!
Inte mycket under solen. Två saker.

1. Stolthet
Man kämpar och sliter för någon sorts stolthet, för att inte vara en förlorare. Stoltheten grundar sig i ofta rädsla. Det ironiska är att medans man blint kämpar blir man den största förloraren. Även om man inte ser det själv. Det där jävla stoltheten är ett stort luftslott som man lika gärna kan svälja på en gång.

2. Eriksson
Lång historia kort: Missade mitt tåg, kom en halvtimme senare, 22.30, till Jakobsbergs station. Stod kvar på perrongen och lästa klart kapitlet i boken. Traskar mot en tom vänthall och möter Eriksson! Eriksson är en gammal, gammal vän. Har inte sett honom på säkert tre år. Han spelade i J-laget i TAIF samtidigt som mig nån säsong för evigheter sedan. Vi har genomlidit många bussresor ihop. Han hade en bajsbrun SAAB v4, en 76 tror jag det var. Den var helt matt, lacken var borta. Rattväxel, chok och ett fantastiskt motorljud. Skattebefriad. Min favoritbil. Kanske för att morfar hade en sån, en vinröd. Nåja, nu är jag off topic. Det visade sig att Eriksson pluggar till idrottskonsult och precis hade haft ett fyspass med Järfällas damlag i innebandy. Poängen är, om det nu finns någon, att världen på riktigt är liten. Vad är oddsen att möta Eriksson på Jakans station 22.30 en onsdagskväll? Skitsamma, jag blev glad iaf.

Chipp!