Manchester

Goddag!
Kanner pa ig att inlagget kommer bli langt, det finns sa mycket att beratta. For att gora det enkelt, och logiskt, for er, kara lasare kommer jag skriva ned allt i kronologisk ordning.

Igar flyttade vi till en nytt hostel i de vastra delarna av Glasgow. Billigt, men langt att ga. Kvaliten var helt okej. Traffade en pratglad dansk, bland annat. Efter att ha lagat lite Cup-noodels (som f.o. ar ackligt) och gjort nagra mackor begav vi oss ut i vimlet. Fick reda pa att nagon kort in en bil i Glasgows flygplats, hogsta beredskap i hela storbrittanien. Kandes ganska lugnt for oss, det var mycket poliser ut, vilket det alltid verkar vara har. Man kanner sig trygg. Men lite obehagligt att se en brinnande bil och fullt padrag dar vi hade varit bara en dygn innan. Skont att vi hann hit innan terroristerna slog till.

Sa till kvallen. Vi inledde med en god, dyr och liten pizza pa en italensk restaurang. Smakade grymt bra. Slaktarn foreslog burger king igen, men min smaklokar kravde mer denna gang. All heder at Burger King, men det ar mest bukfylla. Vi begav oss sedan till en pub pa Bath Street, Moskito. Vi skulle halsa fran en Tranasbo till en bartender dar, men killen var inte inne. Drack det skotska olet, Tennents, som smakade javligt bra. DJn var grym och lirade skona danslatar. Intressant ar hur byggnaderna ar skapta. Overallt dessa"filmtrappor", ni vet, dar bruden gar upp till porten och snubben star nedanfor. Under dessa trappor, langs hela gatorna, ligger pubar och restauranger. Mysigt! Farde gick sedan till nat 30+ stalle, med en gubbe som sjong till inspelad musik. Later mediokert, men javlar vilken pipa han hade. Slaktarn dansade lite och passade pa att falla en tjock kvinna. En tung duns i golvet. Det var kul!

Rundan fortsatte, tillbaka till Bathstreet och ett stalle som hette bloc. Kopte varsin ol och satte oss under trappen. Tog fram min dosa snus, och direkt borjade en kille, Adam snacka med oss. Han kande igen det, hade varit i hultsfred forra aret. Snus, mina vanner, ar utmarkt som socialt redskap och konversationsskapare. Borja snusa! Adam forsvann dock ganska kvickt och jag borjade istallet snacka med hans polare. han var 29ar och byggde torpeder till ubatar. Kom in pa musik, jag namnde Orange Jucie och Edwyn Collins och han blev helt chockad. Tydligen var E.C. uppvaxt i en by inte langt fran hans hemstad. E.C. hade nyligen fatt en stroke, men var pa battringsvagen och hade spelat in nytt material, for alla som undrar. Killen holl ocksa med om att kvaliten pa skotska kvinnor inte gick att jamfora med svenskor.

Vaknade idag, lite bakfull, men glad. Regnade, precis som i lordags. Antar att det ar vanligt har. Vi begav oss till tagstation for fard mot Preston, och sedan Manchester. Mycket valorganiserad och fin Centralstation i Glasgow. Val i Manchester letade vi reda pa en karta, och gick mot turistbyran. En vanlig herre kom fram och erbjod sin hjalp att guida. Vi hade sakerligen hittat en da, men tyckte att det var trevligt att snacka lite. Han sa att manniskor, generellt sett, ar trevligare i norra England. Antar att han var bevis pa detta. Pa turistbyran fick vi tre adresser till hostels, vi valde det billigaste och borjade traska. Sitter nu pa hatters och njuter. Det ar klassskillnad pa detta och vara tidigare hostels. Bara en san sak att varje vaning ar dopt efter artister och band fran manchester luktar kvalite. Och nar man pa forsta vaningen mots av en bild pa Morrissey och texten:
"Take me out tonight
Where' there's music and
there's people
and they are young and alive"
Da kanner man sig hemma.

Slutligen kan jag beratta att vadret verkar battre, dvs. varmare, i Manchester samt att vi hittills druckit tio olika olsorter. Dessutom har jag suttit i Kelvingrove Park i Glaskow och lyssnat pa Kelvingrove Baby med The Bathers. Smaka pa den!

/Kapten