Fältvecka!

Hej!

Av de senasta åtta nätterna har jag sovit fem ute. Jag har många myggbett. Förra veckan var jag och Hank och båtluffade i skärgården. Fejan, Siaröfortet, Norröra (Saltkråkan) och Rödlöga besöktes. Vi byggde vindskydd. Lagade massa mat. Tog morgondopp. Det var helt underbart. Gitarren var med också. På Fejan undersökte vi ett gammalt igenbommar militärsjukhus. Det är en gammal karatänö. Tiden hade nästan stått stilla där inne sedan sextiotalet, det var lite kusligt.

I lördags kom Amie hit. Det var fantastiskt trevligt. Vi pratade mycket. Som vi brukade göra när vi jobbade ihop. Om allt mellan himmel och jord. Det har jag saknat, märkte jag. Amie har jag väl saknat, antar jag =) Det gjorde mig väldigt glad iaf! Jag är fortfarande glad, därför dedikerar jag Sen du var här med Winnerbäck till Amie idag. På ett vänskapligt vis =) Men jag orkar inte inte skriva ut texten, haha. Jag är fortfarande lat.

Mottagningstjottahejti har börjat nu. Kom hem idag. Iväg imorgon. Men det är kul!

Nu är tvätten klar. Måste hämta den.

Bye!

Liseberg, Fjäderholmarna

Hej!
Läste i dagens Aftonblad om ett ungt par som spenderar några dagar i Göteborg. Imorgon har tjejen namnsdag, och i övermorgon killen. De besökte Liseberg och utsattes för en hemsk upplevele. Deras byglar öppnades inte när karusellen hade stannat. Sedan spändes de helt plötsligt åt lite hårdare, så det nästan gjorde ont i bröstet, innan de öppnades så de kunde ta sig därifrån. Detta förstörde givetvis hela deras Göteborgs-vistelse, och därigenom namnsdagsfirandet.

Självklart blir jag upprörd när jag läser detta. Liseberg borde ta sitt ansvar och ersätta detta unga par för deras göteborgsvistelse samt ett pålägg för sveda och värk. Lisebergs förtroende är givetvis rekordlågt hos mig efter de senaste händelserna. Aftonbladet stiger dock i graderna. Om de fortsätter med sådan här kritiskt granskande journalistik kommer jag vara en given läsare i många år framöver.



Dagen till ära var syster i Sthlm. Vi åkte ut till fjäderholmarna och kollade på fars med Ola Forssmed, Pernilla Wahlgren, Ulf Brunnberg etc. Det var roligare än jag förväntade mig.

Svartsjuka

Hej hopp!
Igår hände en kul grej. Jag fick en släng av svartsjuka. Det varade i kanske tre sekunder. Sen skrattade jag åt det. Det var ganska absurt, med tanke på att jag inte har något att vara svartsjuk för. Man behöver ju ha ett förhållande för att ha en anledning att vara svartsjuk, antar jag.

Nu borde man kanske fundera varför jag fick den här tresekundersslängen av svartsjuka. Det kanske finns någe som gnager inne i mig. Jag ska slå en burskilow till Mia Törnblom. Hon är trots allt livscoach. Hon måste sitta inne med ett svar...

Just nu lyssnar jag på M.Ward, dricker kaffe, lagt in första snusen. Förmiddagar är trevligt.

Hejdå!
_________________

Var precis inne på Youtube och lyssnade Plura och TAW framföra "Nånting måste ha gått sönder". Trevlig låt. Någon som vet vem som har gjort den?

Så gör man, faktiskt...

Oh, distance has no way of making love understandable
Oh, distance has the way of making love understandable

Jeff Tweedy har bra koll. Han är bäst.

Nästa helg - tillbaka till Sthlm.

Har varit i Hästhagen i helgen. Alltid lika trevligt. Blev en femsetare mot Gustav och Berg. Dick och jag vann, med 3-0. Sedan blev det som vanligt pingis, bastu, öl, kanot, hopp och skrik från berget, grillning etc. Blev en lugn och skön tillställning.

Thomas Engström skrev en liten intressant sak i boken jag läste häromdagen. Han var inne på ångest och rökning. När man röker är det ungefär som att ha en cancerpistol konstant riktad mot sig. Man går inte direkt runt och oroar sig för att bli överkörd när man korsar gatan. (Citatet är taget från huvudet = förmodligen inte exakt korrekt) Inte för att jag röker, direkt. Men jag förstår känslan. Det finns något tryggt i att röka, eller snusa för den delen.

Satt och lurkade runt lite på myspace, Tranåsband. Blev förvånad över hur mycket bra grejer det fanns. Elin Bäck, en vän till mig, blev spelad i Sommar i P1 förra veckan. Känns häftigt. En gammal granne till mig, numera stationerad i Linköping har också något stort på gång. Erik Sunbring är hans namn, och tillsammans med Jacob Lind har han Marching Band. MB har släppt lite EP:s och någon skiva på egen hand. Det är helt okej grejer. I vår har de varit över i USA och arbetat med producenten Adam Lasus, som bl a har producerat Yo La Tengo och Clap your hand say Yeah! I Augusti släpps deras första officiella skiva. De har redan fått bra kritik av Pitchfork, Dagenskiva, Corren och diverse olika bloggare. Dessutom låter det riktigt jävla bra. Ser fram emot att höra hela skivan.

Nu ska jag tvätta min cykel
Puss

Bratislava etc.

Hej!

Jo, när man råkar styra skutan i fel kurs får man stanna upp ett tag. Sedan försöka ta reda på vart man är. Det kan ta ett tag. Sedan sätter man upp en ny kurs mot målet. Det är så man gör.

I Onsdags hade jag en fantastisk eftermiddag. Förmodligen beroende på vetskapen att jag inte skulle jobba dagen efter, utan färdas till Bratislava. Jag satte mig ner med kaffe, jordgubbar och en bok. Mörker som gör gott av Thomas Engström. Jag tänker inte recensera den. Jag la in en snus och trivdes allmänt med mitt liv. En granne, ett par våningar upp öppnade balkongdörren. Han spelade kriminellt dålig musik. Bl a Red hot chili pepper. Det fick mig att tänka på Nicke Andersson. Han intervjuades angående Hellacopters splittring för ett tag sedan och gav lite åsikter om band som borde ha splittrats. Det stod bl a: Red hot chili peppers - De borde aldrig ha börjat spela. Jag har alltid tyckt om den där Nicke. Eftersom jag börjar bli vuxen lyckades jag ignorera musiken en liten stund. Sen gick jag och träffade Berg och rullade en cigarett. Lövet, en gammal klasskamrat, stannade och plockade upp mig i sin nya 300 000 kronors sportbil. Den gick fort. Jag blev inte imponerad. Lövet kommer aldrig komma ifrån den här staden. Jag ser inte ner på honom för det.

I torsdags drog jag till Bratislava. Fantastisk stad. Vackra kvinnor och billig mat & dryck. Jag vet inte riktigt varför jag gillar östeuropa. Det är nog en kombination av prisnivån, atmosfären och byggnaderna. Kanske människorna också. Jag pratade med en jänkare fram till halv sex sista natten. Han avundades oss Europeer som i princip kan flyga ett par timmar i valfri riktning och se en helt ny värld. Det hade jag aldrig tänkt på tidigare. Jag var även i Wien, eftersom det ligger sex mil från Bratislava. Wien var stort. Vackra byggnader. McDonalds var femte meter. Dyrt. Det blev ingen längre visit. Bratislava passar min själ bättre.

Tog nyss en kaffe med Dick. Vi pratade en stund. Det är bra att prata med honom, han är smart. Det blir inte tråkigt. Han berättade om två brudar som frågade om han läst nån bok av Mia Törnblom. Livscoachen, vägledaren, ja tamejfan guden Mia Törnblom. Mia är trovärdig, hon har tex. delat spruta med en hiv-positiv enligt Expressen. Det hon inte vet om livet är inte värt att veta. Vi konstaterade att vi inte behöver nån jävel som skriver helt uppenbara saker vi kan lista ut själva. Vi mår bra. Sedan lät vi våra fördomar flöda fritt och spydde en stund över dessa två kvinnor. De läser förmodligen Gömda, Asyl, Pojken som kallades det och sådana böcker. Sitter och känner sympati och djup. Sedan diskuterar de dessa fantastiskt gripande böcker med sina vänninnor. Vilka rebeller vi är, Dick och jag.

Bör tillägga att jag läst de där böckerna också. Inte Mia Törblom dock. Då kanske jag kommer till insikt om något. Det verkar läskigt. Hon är ju gud.

Peace